Jag tyckte jag såg en bekant hund gå in i mitt rum, när jag tittade in i rummet låg Leja i min säng. Jag gick fram mot henne och hon började vifta på svansen och lägga bak öronen. Jag gick närmare men jag visste att allt detta var fejk. Hon är död, hon finns inte här länge. Jag sträckte fram handen och min hand kunde inte sluta skaka. Jag visste att det skulle bli som i filmer när de försökter ta på "spöket" men det bara är luft. Jag var inte säker om jag skulle eller inte för ja ville inte bli besviken. Men jag kunde ta på hennes tass. Jag kände allt, hennes värme, päls. Jag började le och började klia henne. Hon gjorde som hon brukade göra rulla över på ryggen och upp med tassen så man ska klia på magen. En tår föll ner för jag har saknat henne så jävla länge och mycket men samtidigt så log jag. Sedan så vaknade jag.