Still you said forever
vafan ska man skriva? vill ju skriva posetiva saker.
Mika muntrade upp mig efter mitt senaste inlägg :D taack mika! fortfarande lika underbar!:)
jag är i stugan varje helg...
Idag missade jag dock skolan HELT. Jag följde med Elsa på lasarettet på Draggen. För hon fick en rejäl smäll igår i knät av ett annat knä. Därefter for vi till Lasarettet på sjukhuset för röntgen. Vi var klara vid 12 då vi egentligen slutade. Så jag väntade tills jag viste att Elsa fick skjuss. Väntade på pappa men han hade fått motorstopp så jag tog en buss till stan. När jag var på bussen ringde Elsa och hon var tydligen också på stan. För hennes pappa orkade inte skjussa hem henne. Vi träffades o jag köpte glass sedan gick vi till hennes buss. Jag köpte färg ( anledningen till att jag var på stan) sedan for jag hem. Vi fixk en hyrbil o sedan for vi till stugan. har varit här o tråkat o de är inte konstigt att jag känner mig ensam för jag är ju ensam här på stugan varje helg. Men nästa helg ska ja nog sova hos Elsa.
Har nu färgat en keps för att göra den lite finare.
Jag har blivit van att vara ensam på helgen men jag vet jag mår bättre om jag är med ngn. till en viss del. Ibland gör det att jag saknar viktor ännu mera men vafan ska man göra?
Det känns som jag inte lever förrän jag är med Viktor. Det låter säkert dumt men det är kärlek för mig. När viktor hade badat och jag hade solat. när han satte sig på min solstol tog jag alla handukar och la de om honom. Hans farsa sa direkt " det är det som är äkta kärlek, de små sakerna" och jag visste direkt att han hade rätt. Jag tänker om hela den bilden om o om igen och den får mig att le. Jag har gjortg en film om mig o viktor men den blev ingte bra så tänker inte visa den 
Många är förvånade att vi har klarat det så länge, distansförhållande. Och det svider på riktigt och oftast känns det som någon leker med ens hjärta till att vara helt till att bli halvt på att bara veta att snart kommer man skiljas åt. jag kan inte förklara känslan. När man åker ifrån varande, man tror det ska bli lättare men fan heller... Det känner verkligen som att någon sliter av hjärtat och man sitter där helt tom o väntar på att man ska dö eller något. Jag får tårar i ögonen bara av att tänka på det. bara i få fall fungerar distansförhållande men det är ingenting jag rekomenderar.
Kommentarer
Trackback
