Ingen vet det innersta, inte ens dom närmsta

hejsan.
Jag fick fara hem kl halv 11 från BUP,
hade inget mer att snacka om, det var typ det jobbigaste jag har varit med om.
jag har vilat, och försökkt jobba med SO:n men jag kan verkligen inte förstå och vet inte varför,
jag läser och förstå texten men frågorna är främmande för mig...

Nu är jag ledig restan av veckan, jag borde vara glad, men jag tänker ff på idag,
han öppnade mitt sår... han klöste upp det för att veta allt och jag kunde inte göra ngt.. Kunde inte sluta gråta...
vet ni inte bryr er och tycker jag är depp men sånt e livet, man e inte glad hela tiden.
Puss o kram//Lizzie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0